Sivert Eriksson

Tävlade för UMCK i Motocross, Enduro, Road Racing, Trial, 1000m Gräsbana 1952 – 1974.
Körde i klasserna 125 – 250 – 500cc.

alt

 

Motorcykelmärken
NV DKW 125cc, 250cc
NV Sachs 150cc och 175cc
Husqvarna Guldpil 200cc, Husqvarna “Müller” 200cc
Husqvarna 250cc och Husqvarna 360cc ”Special”
MV Agusta 125cc Road Racing
BSA Gold Star 500cc
Douglas 500 Enduro

 

 

Meriter.
Motocross
Svensk Mästare i Motocross 250cc-klassen 1960.    alt
2:a plats Trophe des Nations – Lag-VM Motocross 250cc-klassen 1961.  
2:a platsTrophe des Nations – Lag-VM Motocross 250cc-klassen 1962.
Nordisk Mästare i Motocross i Lag, 250-klassen 1961.
Fabriksförare (75%) för Husqvarna Vapenfabrik AB åren 1958 till 1967.

Enduro

2:a i SM i Enduro 125cc 1955.

Fabriksförare för Nymans Verkstäder åren 1952 till 1957.

Ett flertal märkeslag segrar för NV-Crescent i Enduro.

8:e plats i Novemberkåsan 1956 i Uppsala och Örebro 1968.

Road Racing

1:a  plats Gelleråsloppet, Karlskoga i klassen Senior 125cc

1:a plats Åbo-loppet (Turku, Finland) i klassen Senior 250cc

2.a plats i Hedemora Grand Prix i klassen Junior 125cc

Trial

3:e plats i Strängnäs SAMS i klassen 250cc

Gräsbana 1000 meter

1:a plats i Pardubice, Tjeckoslovakien i klassen Senior 250cc.

Övrig motorsport

Lätt-Speedway för Hammarby MS, Speedway 500cc ”Nils Poppes Stuga”

Gocart i Gryttjom, Tierp med NV-Prototyp samt deltagit i Bil-Rally utom tävlan med sista startposition i Roslagsvalsen med bilmärke Lloyd 2-takt!

Fick SVEMO´s Elitförarmärke - Stor Grabb 1967.

alt

 

 

Roligaste minnen.
Några minnen ur min 23-åriga tävlingskarriär!

-Ulriksdalsbanan.

Ett roligt minne är min seger i 250-klassen i den första TV-sända motocross tävlingen på Ulriksdalbanan i Stockholm. Ulriksdalsfältet blev efter ihållande regn ett rent gyttje -fält! Jag kunde inte känna igen mig själv efter målgång, inte heller efteråt när jag tittade på TV-sändning på kvällen!

 

- Enköping VM-tävlingen i Enköping 1962

Totte Hallman vann båda heaten och blev klar Världsmästare trots att en tävling återstod – han vann även den sista i Öst-Tyskland! Starkt att klara ”media-trycket”

Själv blev jag 4:a totalt inför hemmapubliken, 12.000 åskådare på Pepparrotsbanan i regn, och spöade världsstjärnor som Jeff Smith, Arthur Lampkin, Joel Robert och Nic Jansen!

- VM-tävlingen i Ipswich, England

Blev 2:a i Englands Grand Prix 1961 efter Jeff Smith. Min bästa placering i VM sammanhang!

- SM-finalen på Jumkilsbanan 1960

Ett roligt minne är naturligtvis när jag blev Svensk Mästare i 250cc – och att just finalen och den avgörande tävlingen gick på hemmaklubbens egen bana var extra roligt!

- Gräsbanetävlingen ”Guldhjälmen” i Pardubice, Tjeckoslovakien

En speciell tävling som verkligen är värd att minnas! Det var en s.k. handicap-tävling mellan olika maskinklasser, 1000 meter maskiner, speedwaymaskiner samt motocrossmaskiner i 250cc och 500cc. Klassvis fick vi kvalificera oss till ”Guldhjälmsfinalen” efter bästa kvalificeringstid, alltså 4 stycken ”klass-segare” till final. Start-avståndet (handicap) mellan en motocross 250cc och en 1000 meter specialmaskin var c:a 80 meter! En förare på en motocross 500cc vann finalen, mycket därför att 500-förarna medvetet hade kommit överens om att ”hålla igen på farten” under kvalet och på så vis fick mera handicap!

Toppfarten på min Husqvarna räckte inte till en pallplats i finalen men eftersom jag vann 250-klassen på min specialdrevade Husqvarna 250cc (banan var 2400 meter!) så fick jag åka ärevarv i en krigs-jeep inför 140.000 åskådare!

Mindre roligt - ett tråkigt minne som även måste nämnas - var att två stycken förare omkom under träningen. Med den våldsamma farten förarna hade på rakorna så delade sig ramen på en tysk speedwayförares cykel. Tysken blev då påkörd av en tjeck som inte hann vika undan utan körde rakt in i ”skrotet” och båda förarna omkom!

alt

 

 

 

 

Största motgången.

Av SVEMO blev jag nominerad att köra Road Racing-tävlingen på ön Isle of Man 1957. Men tyvärr fick jag inte ledigt från mitt jobb på Bilfirma Gösta Jönsson, GM-säljaren i Uppsala! Jag var naturligtvis besviken. Idag har jag större förståelse för arbetsgivarens ultimatum att jag skulle välja mellan arbete eller fortsatt tävlande, just med tanke att jag begärde ledigt så ofta för mitt, då för tiden, intensiva tävlande. Det var jag som redan då införde ”Flex-tid”!!!

{mosimage}