Att köra en Husqvarna Endurohoj på traktorbensin blandad med olja från en gammal svarv! Detta hände 1967 i Endurotävlingen Valli Bergamarche i Italien.
Klicka på rubriken för att läsa artikeln!
Bilden – Bosse Svensson ute i Enduro terrängen!

Bilden nedan - Ibland måste man ta till okonventionella metoder när man tävlar!

Man startade 3 och 3 med en minuts mellanrum. Jag startar med en östtysk och en italienare. Starten går, 1:a sträckan; Östtysken först och jag som tvåa. Efter c:a 150 meter kommer en knytnäves stor sten flygande och träffar mig i ansiktet. Det smäller till och gör ont, glasögonen sitter konstigt men jag blöder inte. Fortsätter till kontrollen där det blir en kakafoni med massor av upprörda italienare kollande och pekande på mitt ansikte. En blick i en bilbackspegel visar att det ser ut som jag har en tennisboll i munnen, ena kinden står rakt ut. Jag vill fortsätta men får inte, en läkare måste kolla först. Han dyker så småningom upp och ger sin tillåtelse att fortsätta. Något omtöcknad är jag nog, för några sträckor senare så missar jag arrangörens tankställe och kör därmed soppatorsk precis när vi passerar en liten by. Ny kakafoni med upprörda italienare som skall hjälpa till att fixa bensin. Jag följer med en bonde till hans gård och bakom ladan står en traktor, modell andra världs-kriget. Han försäkrar att den går på bensin, snor frugans tvättfat och med en stor rörtång i handen försvinner han i det höga gräset under traktorn för att lossa bottenpluggen till tanken. Det funkar faktiskt och han kommer glad fram med bensin i fatet. Nästa problem, jag åker Husqvarna 250cc, tvåtakt, alltså oljeblandad bensin. Inga problem för denna glada man, in i ett lider, där finns en gammal svarv, modell första världskriget! Bort med bottenpluggen ur en snäckväxel och där rinner det fram något svart. Vi mixar ihop dessa vätskor och se, hojen startar, otroligt. Han vägrar att ta emot någon som helst ersättning och jag kan fortsätta till nästa kontroll där jag naturligtvis tas av banan eftersom jag sedan länge passerat respittiden. Det var det; 220 mil enkel resa från Uppsala, 150 meter race, därefter en fantastisk upplevelse av människor av en helt annan kultur.

Bo Svensson

PS 1. Detta inlägg är ett utdrag från mina "Cross och Endurominnen" som tidigare finns under rubriken -Nostalgi - Scrolla ner till 14 maj 2009 så hittar ni de fyra avsnitten.

PS 2. Om ni återigen går in under rubriken -Nostalgi- och denna gång scrollar till 10 juli 2017 och läser inlägget: "När Totte körde "amfibiebil" över floden Elbe-, så får ni ytterligare en resa med många mil och lite racing!

Bilden nedan - Startlistan